Sveriges befolkning över tid Källa: Statistiska centralbyrån, SCB. AKTUELLA HÄNDELSER
|
NYHETER 2020.05.13
Vinnare av Svensk Demografisk Förenings uppsatstävling 2020 SDF gratulerar Emelie Holst och Nilla Sparrborn (Sociologiska institutionen på Stockholms universitet) till vinsten med uppsatsen ”Betydelsen av utbildning för en jämställd fördelning av hushållsarbete. En kvantitativ studie på den relativa fördelningen av hushållsarbetet för samboende kvinnor och män” (C-uppsats). Hela uppsatsen kan läsas här (pdf). I år bestod juryn av Anders Brändström (Umeå universitet), Maria Stanfors (Lund universitet) och Christian Skarman (SWECO). Totalt kom fem uppsatser in. Juryns motivering: ”Uppsatsen tar sig an ett angeläget och intressant ämne då den undersöker den fördelningen av hushållsarbete bland män och kvinnor som sambor i heterosexuella parförhållanden. Mer specifikt studeras betydelsen av utbildning för den relativa tiden som parterna spenderar på hushållsarbetet. Det empiriska underlaget utgörs av 1 905 respondenter som deltagit i Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Frågan om hur individer allokerar sin tid är intressant, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv då kvinnor under de senaste 50 åren har gjort stora framsteg vad gäller arbetsmarknadsdeltagande och utbildning. I Sverige, som är ett föregångsland vad gäller jämställdhet, har kvinnor nästan kommit kapp män i dessa avseenden. Ändå fortsätter kvinnor, på gruppnivå, att utföra mer obetalt arbete än män vilket påverkar deras inkomster och välbefinnande negativt. I Sverige har vi jämställdhetspolitiska mål som inkluderar en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbete. Detta gör uppsatsen policyrelevant och nyttig då resultat i frågan som behandlas kan användas för att bättre förstå de faktorer och processer som förklarar en ojämlik arbetsdelning i svenska hushåll. Problemställningar och forskningsläge redovisas på ett tydligt och bra sätt. Författarna visar god förtrogenhet med en teoretisk och empirisk litteratur som inte är helt lättillgänglig. Det teoretiska ramverk som appliceras i analysen består av olika teorier som vanligtvis används (socialisering genom utbildning, specialisering, relativa resurser och ”Doing gender” (eller ”göra kön”), men kompletteras med Giddens ”Praktiskt och diskursivt medvetande” vilket inte är standard men som visar sig vara en bra ingång till djupare förståelse för fördelning av tid i hushållsarbete bland svenska par år 2010. Analysmetoden är multivariat linjär regressionsteknik relativ tid i hushållsarbete som beroende variabel och partnernas utbildningsnivå, d v s parets utbildningsnivå, som oberoende variabel. Analyserna är lätta att följa. Resultat redovisas tydligt och den därpå följande diskussionen är välskriven och visar på en god analytisk förmåga både vad gäller utfallet av studien och dess tillkortakommanden. Författarna uppvisar en sund försiktighet i det att de förtjänstfullt redogör för bortfallsanalys och gör källkritiska kommentarer (exempelvis vad gäller mått). Diskussionen som följer är kommenterande och klargörande och knyter ihop de olika delarna. Detta är ett imponerande uppsatsarbete som tar sig an ett intressant och relevant ämne. Trots omfattande forskning inom fältet finner författarna ett sätt att ge ett bidrag och förmedlar det på ett tydligt sätt. Juryn är särskilt imponerad av att detta är en uppsats skriven på C-nivå.” |
Hemsidan har uppdaterats under maj 2020.